Grattis!

Idag blir det bara en kort kort uppdatering. Har massor att göra efter att ha hjälpt mamma och pappa att flytta i helgen.

Det jag skulle vilja säga är ETT STORT GRATTIS TILL MINGLAS MAMMA HEFFA MED MATTE YVONNE TILL 1:a pris på jaktprov i ökl! Där satt den!!

Själva har vi simning i morgon igen. Ska försöka få med kameran då...

Simning

Igår kväll var på då på första simningen på Norsholms Rehab. Vi fick träffa trevliga Lotta som hjälpte oss.

Vi var lite tidiga eftersom jag trodde det skulle ta längre tid än 20 minuter att åka dit. Men medan vi satt i väntrummet så kunde vi genom ett stort fönster titta på hunden som simmade innan. Ljudet ekade lite lustigt mellan rummen och Mingla började med sina låga moffande. Hon fick då sitta i mitt knä för att se in och det var någon som blev fascinerad. När det så blev vår tur så hade hon bråttom in. Först fick vi berätta och sätta Lotta in i Minglas fall, förutom det som stod i hennes journal. Sen gick vi äntligen in i simhallen. På med flytväst och två linor. Första gången (/-erna) används två linor för att hunden inte ska börja klätta på bassängkanterna och skada sig.

Vi gick upp till rampen och Lotta skulle hjälpa Mingla att göra en lugn igång medan jag så fort Mingla fåt alla fyra tassar i vattnet skulle gå bort till andra änden och locka. Jag fick en vattenleksak och då kom hunden direkt. Så vi simmade ett antal längder, sen fick Mingla vila på Lottas arm. Hon visade hur man skulle hålla hunden, för att stoppa hundens simreflexer. Sen simmade vi igen.Det gick så bra att Lotta tog bort sin lina och "vi" simmade själva. Mingla fick bitvis ha en leksak i munnen och bitvis förde jag den framför henne. I vändningarna fick jag använda ytterligare en leksak för att få hennes uppmärksamhet och vända henne. Men hon var jätteduktig. Efter en liten stund gick vi runt poolen och gick upp för att vila. Mingla var väldigt ivrig att gå i vattnet igen och efter en liten stunds vila fick hon som hon ville. Vid igången sa Lotta att jag skulle vara beredd så att inte Mingla själv tog sig i för fort och på så sätt skadade sig. Vi simmade några längder till innan vi gick upp. Mingla blev avduschad och torkad.
Sen gick vi in i behandlingsrummet och fick lite papper på simträningen och så visade Lotta hur jag skulle massera, sträcka och böja benet. Några aktiva ståövningar fick vi också som ska hjälpa Mingla att bygga upp muskulaturen.

När vi var klara, och bokat in träningsgånger och "uppkörning" av simkort för att få gå dit själv och simma med hunden, så sa hon att så duktig som Mingla var brukade de inte vara första gången och det märktes att hon simmade mycket. I vårt lilla simhäfte där simningen fylls i blev siffrorna 2-2-2 vilket innebär att hon simmade 3x2 minuter. Vanligtvis ligger första gången på 1 minut i stöten men Mingla såg så pigg ut tyckte hon.

När jag skulle ta på mig skorna igen så stod Mingla och försökte krypa under dörren (det är en springa på 1-2 dm) och tillbaka in till poolen. Men hon får vänta några dagar, denna vecka var det fullt men i nästa vecka ska vi simma två gånger.

Idag skulle jag vara uppmärksam på ökad hälta eller stelhet, speciellt när hon legat och sovit, men dagen har i alla fall börjat bra. Inget lustigt på promenaden. Nu ska hundarna få frukost sen blir det lite aktiv ståträning också.

(Hade kameran med mig, men kom av mig helt så det blev inga kort. Ska försöka fixa det nästa gång...)

Kommentarer
Moa:Får lite ont i magen när jag läser inlägget. Precis likadant var det för oss när vi började Lucas rehab. Snälla Lotta, träning 3x2 min och uppkörning efter några gånger... Lucas älskade som tur väl var att simma och sprang (på tre ben) ner i bassängen och bara simmade runt, runt så länge han fick
Kathrine Gunby:Godt vi har hunder som liker å svømme. Håper virkelig benet blir bra. Hvordan er skaden skjedd? Kos deg på svømming videre Mingla.
Ulrika med Russin:Det är så kul att läsa im er och att Mingla är så pigg och glad. Är det vanligt med simning för hundar i Sverige. Här finns det inte så vitt jag vet, men jag ska fråga (bara för att jag är nyfiken) vetten i morgon. Det är dax för vaccin igen.Ha det braKramar

I går eftermiddag fyllde jag och Linda bilen med hundar, Sim och Anno längst bak, Wilja och Oboy i mitten och Mingla fram vid Lindas fötter. Sen åkte vi ner till brukshundsklubben i Söderköping för att träna lite. Linda tränade inför agilitykursen med sina. Anno fick träna lite sitt stanna kvar och lite fotgående, och den lilla sötnosen är jätteduktig! Mingla körde jag lite fotgående, sitt stanna kvar och ställande under gång. Men jobbigast för henne var nog att sitta still vid sidan. Allra helst när Linda kastade boll som belöning. Men det är nyttigt det också.
Sim då? Min älskade lilla kille var så otroligt duktig!! Jag provade lite agility med honom. A-hindret var otäckt, men slalomen gick bra (om än långsamt) och tunneln också. Men jag blev otroligt imponerad av honom när det gällde hopp över hinder. Han kan ju kommandot hopp från lydnaden men han brukar inte var så värst styrbar när han får upp farten. Men fram och tillbaka, kors och tvärs följde han mitt handtecken och gjorde det jättebra. Men jag tappade nästan hakan.

Dagen avslutades med en promenad med alla hundar, fyra var blev det. Alla flattar, två bruna, sex svarta. Hälften av dem från Flatterhaft (lite kuriosa bara). Och ikväll så blir det simning, ska bli kul!

Hundflocken växer

I alla fall tillfälligt. I onsdags var vi på Flathult och tittade på alla duktiga ekipage som var på jaktprovsträning för Birgitta SW. Det var så kul att se, inte minst Anna och Jonas med Maggan och Ryding som provades i elitklass. Ni är så otroligt duktiga!

Vi fick hälsa på valpar också. Ikas Jim och Jonny, 9 veckor gamla, var så otroligt charmiga och fulla med liv, precis som det ska vara med valpar. Och så var det ju Åttan och Japans nio härliga småttingar, de gick inte heller av för hackor. Så otroligt goa.

Med oss hem fick vi en lånehund. Anno (Fl. Another New Year) ska bo hos oss ett tag, medan Mingla är justerad och jag inte har något att träna med. Anno och Mingla fann varandra direkt, de ligger och sover ihop och busar (tack och lov väldigt väldigt lugnt!) och Sim tycker det är helt okej med en tjej till i flocken. Anno var först lite skeptisk till en del saker men hon har snabbt vant sig vid oss och att bo i storstaden.

I morgon ska Anno få testa på lite viltspår när vi ska på introduktionsgång på en viltspårskurs.

Kommentarer
ulle o mio:heloj där!! Ser att du även har fått me Anno hem denna mysiga lilla damen Skönt att allt flyter på me mingla!!!kram ulle o mio
Ulrika o Russin:Hej!Med en sa bra och go lanematte kommer Anno säkert att trivas jättebra hos er.Kramar Ulrika och Russin

Promenad

Idag har vi varit ute på en liten aktiveringspromenad. Det är ju enklare nu när hon i alla fall får röra lite på sig. Vi åkte ut till vanliga träningsstället så Sim fick fara runt lös lite. Och Mingla fick en ordentlig träning i att gå kvar i kopplet under tiden, det var inte riktigt uppskattat av henne, men jag är nöjd. Sen droppade vi lite godis i höga gräset så hon fick söka efter dem.

Sen tränade vi sitt stanna kvar. Lite fotgående med ställande. Och inte minst att hon ska stå still på samma ställe. Passade på med sådana där stillsamma övningar, hon fick stå stilla och jag gick runt henne och fram och tillbaka. Sen gjorde vi samma sak med sitt och ligg. Sen lämnade jag Mingla i dikeskanten och körde inkallningar och fotgående med Sim. Mingla kunde faktiskt koppla av då, så det tar sig!

Firar Minglas 17 månaders dag med två bilder från promenaden, innan batteriet tog slut. Är ju inte med riktigt eftersom kameran är rätt dålig använd ett tag nu. Skäms på mig!

Ett grattis skickar vi med till Minglas kusin Kira i Norge som tagit första pris i nybörjarklass och slog till med att bli provbästa! Grattis May och Kira!

Grattilshälsning

Fick ett mail sent i går kväll från Minglas mamma Heffa, eller i alla fall från Heffas matte Yvonne. Jaktprovspremiären som ekipage var nu gjord. För Curt Lundström fick de ett tredje pris i öppenklassen. Stort grattis säger vi och Mingla skickar med en nospuss till sin duktiga mamma. Det är nog bara en tidsfråga innan ni når högre valörer!

Själva tog vi första lite längre promenaden i går, om man nu kan kalla knappt 10 minuter för "längre". Men för Mingla ser verkligheten ut så just nu. Vi åkte ut i skogen och gick en bit på skogsvägen, då fick Sim springa lite mer eftersom han kunde vara lös.

Det var jättespännande med alla härliga dofter åt olika håll, hälsar Mingla, men otroligt taskigt av Sim när han började springa med pinnar framför näsan på mig... Han får igen när jag är lös igen!

Kommentarer
Yvonne:Va gott att höra att ni är på gång, vi håller tummarna för en fortsatt snabb rekreation. Och tackar för grattiset gör Yvonne och Heffa

Goda nyheter!

I går var vi på återbesök till underbara veterinär Ulrika på Jägarvallen. Redan när Mingla gick in i undersökningsrummet blev hon imponerad och sa att två veckor efter en sån här operation brukade inte hundarna stöjda så bra på bene. Mingla haltar, men inte så jättemycket. Mingla låg still på sidan och benet upp i luften så det var inga problem att ta bort stygnen heller. Nu "genomlider" vi sista dagarna med tratt, ett par dagar efter att stygnen togs ville hon att tratten skulle vara på om jag inte hade henne under uppsikt.

Så fort som möjligt ska vi börja simma nu. Tyvärr har rehabet i Norsholm stängt för ombyggnad så vi får vänta två veckor. Men sen ska vi försöka simma så mycket som möjligt. Promenaderna kan också börja ökas på. I en vecka så får vi promenar 5-10 minuter ett par gånger per dag. Sen kan jag öka med 5 min varje vecka om hon inte reagerar negativt på belastningen. Dock får den motionen vänta ett par dagar till. Vi slutade med smärtlindrande i går kväll så hon skulle vila ett par dagar till från ansträngning. Två månader till är det som gäller i koppel, och det känns ju mindre roligt.

Men jag blev så glad, för allt så jättebra ut och Ulrika är nöjd med hur knät ser ut nu.
Skulle vilja passa på att tacka Jägarvallen för jättefint bemötande. Känns tryggt att ni har koll på min lilla ögonsten.

Kommentarer
gun & dogsen:Hej på er! Har varil lite dåligt med surftid på sistone och ser att Mingla varit hos vet men kan inte hitta nånstans vad som hänt!!! Men skönt att allt verkar ok nu. Vi hade ju nästan ett års rehab efter Myrans op och det var tufft, så jag vet hur det känns. Men hon blev en duktig lydnadshund :-) för vi kunde ju träna fot på hallmattan :-)) Ha det gott o Lycka till med den duktiga lilla tösen!

Passivitetsträning

Idag fick jag åka och lämna bilen, ska få ett nytt säte inmonterat i morgon och förhoppningsvis får jag med den hem efter veterinärbesöket.

I morgon är det alltså dags att ta bort stygenen och få ett utlåtande. Damen rör sig fint nu, och det är fullt upp för matte att hålla henne lugn. Idag var vi på Flatklubbens samträning. Bar henne ut till platsen och sen satt vi där och tittade. Man kan ju sitta still där i alla fall och dra lite nytta av passivitetsträningen. Mest så var hon en kossa och åt gräs, brydde sig inte om de andra hundarna så mycket.

Just nu har jag praktik, så nu är det sängen nästa. Är helt slut efter en dag med åttondeklassare...

Mingla hälsar föresten att hon fick hålla i sin första dummy på ett par veckor. Att bara sitta still med den i munnen var tillräckligt. Hon är fortfarande en jakthund, trots att hon blev buren ut till skogen...

Matte hälsar att Mingla inte ska bli alltför bekväm, snart får hon gå själv igen!

Kommentarer
Ulrika med Russin:Det var skönt att läsa de sista raderna. Jag såg redan hur du bär omkring Mingla under armen liknande Peris Hilton :-) Vad kul att allt är OK och det är säkert nyttigt med passivitetsträningen men det är ju verkligen inte så roligt.Russin skickar massor med pussar till syster Mingla och av mej får ni kramar

Exkursion med skolan

Vilka fina ord det ska användas när man pluggar. I går var vi på exkursion, mer känt som utflykt, med sammanlagt fyra arbetsgrupper som läser samhällsinriktningen. Vår grupp hade hand om Kolmårdens marmorbruk så under 45 minuter var det vi som ansvarade för att ingen kom bort, vad som skulle sägas och göras.
Som vanligt strulade det med hundvakt, så nödlösningen fick bli att förfölja bussen med bilen. Hundarna fick vara med. Eftersom inte Mingla får fara runt eller ens gå promenader så fick hon vara kvar i bilen (förutom rastningen) och vid ena stationen fick Sim följa med ut. Han verkade charma de flesta, och roligt hade han. Fick dela lite matsäck med matte med så honom gick det ingen nöd på.
För Mingla är det här rätt nyttigt. Att vara instängd bakom kompostgallret och inte kunna vara runt mattes fötter. Att vi åker ut i skogen men hon får stanna i bilen. Hon har blivit tyst och betydligt lugnare, vilket känns skönt. Det här är bra passivitetsträning. Nu går det ju inte att smita undan från det.
Idag ska jag åka och träffa min vägledare inför praktiken. Känns lite spännande, men hon lät trevlig på telefon i alla fall.

Cykeln är återfunnen

I fredags ringde en polis till mig och sa att de troligen hittat min cykel. Han ville att jag skulle komma ner och identifiera den så i går morse var jag där vid halv åtta. Blev insläppt och fick följa med ner i källaren, genom polisbilsgaraget och in i cykelgaraget. Där fanns det cyklar vill jag lova! Och på en av raderna, vad hängde där om inte min vinröda cykel?!
Killen som hade snott den greps när han höll på att slå sönder bilar på en gata en liten bit härifrån. Så nu går jag och väntar på att få veta om han gör anspråk på cykeln. Gör han inte det så får jag snart tillbaka den, annars får jag vänta till efter rättegången. Som tur är har jag mammas så länge...

Bilrutor slogs sönderEn 27-årig man greps vid femtiden på morgonen för att ha slagit sönder rutor på fem bilar på Trestegsgatan i Ektorp. Klockan tio minuter över fem på torsdagsmorgonen grep en polispatrull den 27-årige mannen. Mannen hade bland annat tagit en del verktyg och han är nu misstänkt för stöld. (Från NT.se)

Kommentarer
ulle o mio:haloj!! ja de ska bli skoj o starta igen Va härligt att allt gått bra me mingla o att du fick din bike tebax!!Hoppas vi ses framöver igenulle o mio

Aktivering

Fem dagar har gått sedan operationen och det känns bara bättre och bättre. Mingla är fortfarande mest förpassad till kompostgallret då hon har så otroligt svårt att hålla sig lugn. Tyvärr så piper hon en del, men hon verkar ha börjat gilla läget. Det här är nog till och med nyttigt för henne. Hon är så otroligt duktig, hon är ju inte ens 1½ år än.

Veterinären skrev ut antibiotika och smärtstillande tabletter till henne. De smärtstillande är tuggtabletter med leversmak men inte de andra. Trots det så äter hon först antibiotikan, även om hon tuggar sönder och tappar en bit så tar hon upp den och äter upp allt. Sen får hon tuggtabletterna och de har hon och Sim nästan slagsmål om. Så Sim brukar få leversnittar samtidigt och det märks ingen skillnad på vad för tabletter de får. De är lika glada i "godisarna" båda två.

Det tråkigaste är den nollaktivitet som vi står på nu. Idag när vi var ute (vilket mest innefattar kissa och bajsa, sen gå in) så på vägen från soptunnan så "tränade" vi lite ställande under gång. Hon får i alla fall använda huvudet lite. Och så har vi ett bricka med fack som man gömmer godisar i, sen skjuter man för lock som hunden sedan ska flytta på för att komma åt godisarna, det verkar hon ha kommit på.

Just nu är vi hos mamma och pappa. Deras flytt är bara en månad bort så nu pågår rensningarna. Men det är rätt skönt. Eftersom Mingla inte får gå några promenader alls, och jag är rädd att hon gör sig själv illa om jag lämnar henne ensam med tratt och allt så blir inte Sims promenader så långa heller. Men nu ligger han och Diezel ute och man kan kasta boll. Det är skönt att vi är flera som kan passa Mingla också. Tur att jag har världens bästa föräldrar och syster!

Om någon har tips på väldigt stillsamma aktiveringar så tar vi gärna emot! Fantasin är rätt dålig just nu...

Kommentarer
Moa:Slänger iväg ett litet aktiveringstips eftersom jag har en valp som jag själv behöver aktivera ganska mycket och som dessutom är mattokig. Tipset är att blöta upp torrfoder och mosa och sedan trycka ner i tomma märgben som man fryser in och sedan ger. Oscar får aldrig mat i matskålen nästan utan får jobba för sin mat, ofta på det här sättet som tar lite tid. Krama Mingla från oss