Snart är juni slut också, vart tar tiden vägen?

Oj vad dålig jag är på att uppdatera bloggen... Det har bara inte funnits tid just nu till det. Det har varit intensiva veckor i slutet av terminen. Avslutningen var lite sorglig då jag "släppte" min första klass eftersom vikariatet tog slut. Anna och Hampus var på besök och vi fick lite bra träning. Unghundsderbyt har vi klarat av, inte med så bra poäng som jag hoppats på men med många andra positiva saker. Känslan av "du och jag" som jag upplevde med Branwen trots alla hundar, människor och saker som hände runt om var bara fantastisk att få uppleva.

Helgen efter hade vi FRK Värmland på besök och jag hade en trevlig liten grupp som jag hoppas fick med sig lite bra saker. På måndagen började jag på mitt nya jobb, ett sommarjobb, på ett gruppboende för autistiska. Jag ska jobba nätter men de första dagarna gick jag bredvid på kvällen för att lära känna de boende lite. Jag har installerat mig i min lägenhet och jobbar nu sista timmarna på första natten. Det är snart dags att påbörja väckningen.

I helgen har lilla Flyer, Miss Fines gule son. Han har växt massor och ser superfin ut! För övrigt meddelar Håkan att han kanske borde hetat Fence Climber istället för Fence Flyer. Hm... kanske brås lite på sin moster...

Branwen åtta veckor gammal...
Foto: Katarina Ljungqvist

Träning

Har varit hemma hos mamma och pappa på kort visit. Hann träffa brorsan med familj. Lilla Alice kom springande mot mig och var inte ett dugg blyg trots att vi inte setts så ofta. Sen åkte vi ut till farfar för att ta en fika med honom och på kvällen blev det stortrimning av Diezel.

Fredagen tillbringades till största del med ett långt stopp på hemvägen hos Anna och Hampus för lite träning. Först tog vi ut de äldre hundarna, Miss Fine, Tarry och Wirren. Vi blandade lite memories med markeringar. Det är ju inte många dagar sedan jag började sätta fart på Miss Fine igen efter valparna och det har mest varit några memories med spår. Lika bra att backa ordentligt och bygga upp allt på rätt sätt, tror det går fortast och lättast. Simon Hansell sa det när han var här för ett par veckor sedan att efter vinteruppehållet så satte han igång sin FTCH tik Gilly med memories så jag ska väl inte vara sämre. Miss Fine hade jättefina linjer, stoppade på pipa och tog tecken som om hon aldrig gjort annat. Jag som varit beredd på både de ena och andra ringrostigheterna...

Efteråt tog vi ut Branwen för att ge henne lite markeringar. Perfekt att kunna passa på när man är på ny mark och nya idéer och tankar. Hon gjorde flera fina markeringar och kändes väldigt fokuserad.

I morgon ska jag döma WT och på måndag är det Nationaldagsuppvisning i Slätthög med hundarna. Det fortsätter hända saker hela tiden.