God Jul!

Branwen är parad!

Branwen är parad med Benny, Carmals Enyas Noble, och valpar väntas i mitten av februari.

Branwens progesteronprov visade att vi inte skulle hinna ner till England så jag bestämde mig för att använda en hund i Sverige istället. Benny har de fina egenskaper som jag ville ha och jag har sett honom i arbete tidigare. Läs mer under planerad valpkull. Jag tror att det här kommer bli kanonbra! Nu återstår bara väntan, igen, för att se om hon är dräktig och så vänta på valparna. Jag ser fram emot de kommande veckorna!

Tack Anders och Mirjam för gästfrihet och Birgitta för hjälp och råd när allt inte blir som man tänkt sig!

Fina Benny! Bilder lånade från Carmals.

Ett steg närmare

Igår var Branwen hos veterinären och ögonlyste sig. Veterinären kunde inte se något konstigt men blev lyrisk över Branwens ögonfärg. Hon satt att hon önskade att vi kommit till Strömsholm istället där hon hade kamera till lysningsutrustningen så hon hade kunnat ta kort på dem. "Det är sådana här fina ögon man vill ha att visa upp."

När vi ändå var på djursjukhuset gjorde veterinären en hälsocheck och allt såg bara bra ut. Bra vilopuls och i bra kondition. Dock dröjer det nog ett tag till innan vi har ett höglöp så avresan får vänta ett tag till.

Branwen med sina vackra ögon

Löp!

Branwen löper så nu närmar det sig parningsresan ner till Blue. Ska bli så spännande. Håll tummarna!

Det var ett tag sedan... Men Branwen är fortfarande lika söt!!

Birgitta och Will

Får nog uppdatera det här inlägget lite... Fick så härliga nyheter från den gröna ön Irland där Birgitta är och bland annat startar på prov. Efter att flera gånger ha varit klar länge så gick det hela vägen. Birgitta och Will är först från Sverige att vinna ett open på Irland, och är därmed kvalificerade till det Irländska Championshipet för andra gången. Championshipet är i slutet av december. GRATTIS! Är så glad för era framgångar!!!

Hittade en bild kvar i kameran på Branwens fina pappa Will från det Internationella a-provet i Östra för ett par veckor sedan.

Will

Höst, frost och solsken

Igår morse var det frostigt ute och solen sken. Passade på att ta med kameran ut för att få lite bilder!

Full fart!

Branwen

Breeze

Miss Fine

Miss Fine

Miss Fine

Spännande planer!

Om allt går som jag tänkt så åker jag till England i december och parar Branwen med FTCH Mediterian Blue, pappa till förra årets vinnare på IGL.

Känns otroligt spännande att få göra min första valpkull med en kombination som jag tror kommer bli jättebra!

Läs mer under valpar.

Liten har blivit stor!

KKL

Lång dag blev det idag. Först jobba förmiddag med temastart och direkt iväg till start på KKL. Branwen blev godkänd så nu kan vi fortsätta träna, och träna, och träna... Känns skönt att hon är klar med tanke på att jag först tänkt starta Miss Fine. Men hon har vilat sig i form efter mötet med huggormen så det kändes inte rätt att starta henne nu. Det får vi hinna med senare. Det är en trött liten labrador som ligger i sin bädd och snarkar nu...

Länge sedan...

Var ett tag sedan jag uppdaterade bloggen... Mycket har hänt. Har fått jobb i Linköping så jag har flyttat "hem" igen. Hyr ett hus på landet och har det ganska bra. Har byggt hundgård så det funkar bra på dagarna när jag är borta. Jobbar på Vittra i Lambohov och trivs jättebra!

Däremot har det legat rätt lugnt på hundfronten. Mycket tid har gått till att flytta, komma in på nya jobbet och allt annat man ska hinna med. Två andjakter har vi varit på. Så kul att få komma ut och använda hundarna i skarpt läge.

För första gången på år har jag fått en hund huggormsbiten. Miss Fine hade närkontakt i veckan men mår bra. Hon njuter av att vara lite bortskämd och få vara med inne och slippa hundgården.

WT i Möcklö

Igår var jag och Branwen på WT i Möcklö som ligger i Blekinges skärgård. Uppladdningen kändes inte som den bästa eftersom vi varit iväg hela veckan men jag hade inte behövt vara orolig. Ingen station kändes helt 100 men hon gjorde det hon skulle och de flesta domarna kommenterade med till exempel att det var "snyggt gjort", att hon "arbetade fint i vatten" och att det var "en härlig hund". Något som är skönt med Branwen är att hon kan koppla av, vattenstationen tog lååång tid att vänta vid och då lade hon sig vid mina fötter och kopplade av, vilket är rätt skönt till skillnad mot det man är van vid - att hunden ska se precis allt och därmed bränner all energi på det.

När poängen började komma in såg vi att Roger och Zam fått ihop en riktigt fin serie bestående av bland annat 3 20:or och hans poäng sammanställdes till 92. Det tog lite tid innan mina sista kom in och det var rätt roligt när vi insåg att även mina och Branwens hamnade på samma. Tack vare att Roger fått fler 20:or blev de vinnare och vi tvåa. Trea blev Janne Stihl på 86 poäng. Jag är jätteglad att det gick så bra, speciellt eftersom jag inte trodde att vi skulle få så höga poäng framför allt på en station som jag tyckte blev lite kluddig.

Hanna och Azzo gjorde tävlingsdebut och vilken fin debut! I Nkl vann de med 99 poäng!! På fem stationer endast ett avdrag, det är inte illa!

Lilla Mynta

Fick lite bilder på mailen på lilla Fine-dottern Mynta. Bilderna har matte Ida Boman tagit.

 

Porträtt på Miss Fine

Flyer

Miss Fines son Flyer har varit på besök. Är han inte väldigt stilig?

Sommarbilder från häromdagen

Tack och lov för fantastiska medmänniskor!

Idag, efter att ha sovit några timmar efter jobbet, tänkte jag vad skulle passa bättre i värmen än en simtur för både mig och hundarna. Vi åkte till ett bad där hundar är tillåtna eftersom jag är lite kinkig med i vilka vatten jag badar. För att, trots att det är tillåtet, visa hänsyn till de andra gick jag och hundarna i vattnet utmed vasskanten. Vi simmade en härlig tur och skulle gå upp när Miss Fine börjar skrika hysteriskt. Min första tanke var orm, men de har jag hört att de inte kan hugga i vattnet och i så fall var det ju troligen en ofarlig snok, andra tanken var att hon skurit sig på glas.

Men båda gissningarna var fel. I ena baktassen och svansen satt ett stort fiskedrag med tre krokar fast. Jag fick ta ett fast tag runt både svans och ben med ena handen och lyfta hunden med andra och bära upp henne på land. Ett par som också var vid badplatsen med en hund kom framrusande och undrade om de kunde hjälpa till. Mannen satte in Branwen och Mingla in i bilen och kvinnan hjälpte till att hitta en tång. Gemensamt fick vi loss draget och otroligt nog så satt det inte fast ordentligt utan lossnade relativt lätt och jag kan inte ens hitta något sår och hon ömmar inget.

Paret som hjälpte till var fantastiska och så skönt att det fanns någon i närheten, och inte minst hundvana människor som erbjuder sin hjälp direkt. Dagen blev inte riktigt som tänkt, men som tur är verkar det inte vara någon fara med Miss Fine och min chock har lagt sig.

WT i Skåne - tummen upp för SSRK Södra!!

I går hade SSRK Södra anordnat ett trevligt kvälls-WT och för att få lite tävlingsrutin för både mig och hundarna så anmälde jag både Branwen och Miss Fine. Båda två i ÖKL. Jag startade Miss Fine först. Vi började tävlingen med en 0! Stationen var en dubbelmarkering, vilket jag nästan aldrig tränat mina hundar på. Hon markerade första men den andra tittade hon knappt på bakom trädkronan. Hon hämtade den första snabbt och lätt men den andra hade hon inte ens registrerat. Dessutom tog hon inte mina tecken så till slut var det bara att kalla in. Som tur är så gick resten desto bättre. En enkelmarkering där man bara såg själva bågen över några busk-/trädtoppar fann hon direkt (kastaren sa att hon verkade ha veta på stråt var dummien var) och vi fick 20p med oss därifrån. Nästa station var en dirigering. Förutom att jag schabblade bort mig genom att blåsa stopp för tidigt och få trycka henne ut så gick det bra, Miss Fine lyssnade bra och vi fick 17p där. Fjärde stationen för oss var en enkelmarkering med apportkastare. Hon var snabbt ute i området och 20p senare var vi vid sista stationen. Det var en dubbel på vatten och den gick också bra, förutom att hon valde lite omständig väg ner till vattnet där olika spår bildats 18p. Så förutom en 0 i protokollet så fick vi bra poäng och jag är nöjd.

Branwens första station blev den med trädtopparna vilken hon fick beröm av domaren för med ett plus i kanten eftersom hon legat i och letat så fint när hon var i rätt område. 20p. Dubbelmarkering var inte Branwens sak heller men hon var i alla fall mer styrbar. Hon fattade inte att hon skulle gå över kanten och jag blev schabblig. Till slut (och det var nog i sista sekund) fick vi in dummyn och 5p. Dirigeringsstationen löste vi men återigen lyckades jag blåsa för tidigt då jag fick ett anfall av att tappa hunden in i högt gräs. Mitt sidotecken blev också lite lustigt för att synas över kanten och det blev mer omständigt än vad det hade behövt vara. 17p fick även Branwen på denna station. Sen hade vi apportkastarmarkeringen, hon markerade för kort och sen drog väl mycket åt sidan men hamnade rätt i vind och löste den själv med 16 poäng. Sista stationen blev vattnet. Hon gjorde vad hon skulle och en 20 poängare till i protokollet.

Sammanställningen blev 75 poäng för Miss Fine och 78p för Branwen vilket jag är nöjd med trots så låga poäng resp nollan på ena stationen. Vinnaren hade 88p så hade det inte varit för nollan...

Det är så nyttigt att komma ut så här, att få sina tävlingsnerver lite beprövade och jag kan stolt över mig själv känna att det har blivit så mycket bättre. Tidigare kunde jag bli sjukt nervös men det har börjat lägga sig och det är lite lagom spännande. Dessutom får man lite ett kvitto på vart man står och vad man behöver jobba på. Har fått upp tävlingssuget för WT nu, så kanske vi ska börja träna lite dubbelmarkeringar...

Snart är juni slut också, vart tar tiden vägen?

Oj vad dålig jag är på att uppdatera bloggen... Det har bara inte funnits tid just nu till det. Det har varit intensiva veckor i slutet av terminen. Avslutningen var lite sorglig då jag "släppte" min första klass eftersom vikariatet tog slut. Anna och Hampus var på besök och vi fick lite bra träning. Unghundsderbyt har vi klarat av, inte med så bra poäng som jag hoppats på men med många andra positiva saker. Känslan av "du och jag" som jag upplevde med Branwen trots alla hundar, människor och saker som hände runt om var bara fantastisk att få uppleva.

Helgen efter hade vi FRK Värmland på besök och jag hade en trevlig liten grupp som jag hoppas fick med sig lite bra saker. På måndagen började jag på mitt nya jobb, ett sommarjobb, på ett gruppboende för autistiska. Jag ska jobba nätter men de första dagarna gick jag bredvid på kvällen för att lära känna de boende lite. Jag har installerat mig i min lägenhet och jobbar nu sista timmarna på första natten. Det är snart dags att påbörja väckningen.

I helgen har lilla Flyer, Miss Fines gule son. Han har växt massor och ser superfin ut! För övrigt meddelar Håkan att han kanske borde hetat Fence Climber istället för Fence Flyer. Hm... kanske brås lite på sin moster...

Branwen åtta veckor gammal...
Foto: Katarina Ljungqvist

Träning

Har varit hemma hos mamma och pappa på kort visit. Hann träffa brorsan med familj. Lilla Alice kom springande mot mig och var inte ett dugg blyg trots att vi inte setts så ofta. Sen åkte vi ut till farfar för att ta en fika med honom och på kvällen blev det stortrimning av Diezel.

Fredagen tillbringades till största del med ett långt stopp på hemvägen hos Anna och Hampus för lite träning. Först tog vi ut de äldre hundarna, Miss Fine, Tarry och Wirren. Vi blandade lite memories med markeringar. Det är ju inte många dagar sedan jag började sätta fart på Miss Fine igen efter valparna och det har mest varit några memories med spår. Lika bra att backa ordentligt och bygga upp allt på rätt sätt, tror det går fortast och lättast. Simon Hansell sa det när han var här för ett par veckor sedan att efter vinteruppehållet så satte han igång sin FTCH tik Gilly med memories så jag ska väl inte vara sämre. Miss Fine hade jättefina linjer, stoppade på pipa och tog tecken som om hon aldrig gjort annat. Jag som varit beredd på både de ena och andra ringrostigheterna...

Efteråt tog vi ut Branwen för att ge henne lite markeringar. Perfekt att kunna passa på när man är på ny mark och nya idéer och tankar. Hon gjorde flera fina markeringar och kändes väldigt fokuserad.

I morgon ska jag döma WT och på måndag är det Nationaldagsuppvisning i Slätthög med hundarna. Det fortsätter hända saker hela tiden.

Hektiska dagar

Nu har småglinen börjat åka, det är bara en kvar som får skjuts till Skåne på måndag när Janne åker till jobbet. Nu, när det bara är en kvar, blir man nästan lite valpsugen men det får vänta lite. Jag kan inte ha för många och unga hundar samtidigt.

Miss Fine har fått börja träna lite igen, så kul att få sätta fart på henne! Hon har fällt ur ordentligt men annars är hon i rätt så god kondition och sakta men säkert ska hon nog vara i toppform snart igen!

Förra helgen var Roger Phillips och Simon Hansell här för några dagars träning. Eftersom jag inte hade någon hund att gå med så var jag med och kastade och sköt. Men det är så lärorikt att bara vara med och lyssna. Ska skriva lite mer när jag orkar och hinner.

I skolan så har det börjat märkas att det snart är sommarlov. Alltfler händelser avbryter den vanliga undervisningen och många har redan börjat tycka att det är lov och slagit av på takten. Sista veckorna går fort!

Avslutar med lite bilder och ska försöka skriva mer snart!

Gullungar på upptäcksfärd i hagen med mamma och mormor!

Fler valpbilder

Idag har småttingarna varit ute lite igen. Det är spännande med gräset och de tumlar runt och leker. Man kan sitta där hur länge som helst!

Bus!

Gulingen med två av sina systrar

Paus i busandet och upptäckandet

Tryggt med syskon

Sötnos!!!

Tupplur bredvid morsan

Mormor Skipper ligger och övervakar (mest för att ha koll på hur mycket mat de lämnar...)

Det är jobbigt att vara på äventyr, man sover gott i korgen sen...