Första dygnen

Hämtade en mycket glad och pigg liten tjej på Jägarvallen i tisdags, och speciellt glad blev hon när hon såg att hennes matte kommit. Hela bakbenet runt knät är rakat och hon har ett stort snitt på insidan. Men hon verkade inte ha så ont, för jag fick hålla emot när vi skulle gå, både ut från djursjukhuset och från bilen när vi sen skulle in. Hon ville hem!

Under eftermiddagen slappade vi bara. Hon får inte gå några promenader första veckorna utan bara ut för att göra ifrån sig. Hon får heller inte hoppa upp i några möbler eller bil, så det är tur att det är en lite hund som inte är några problem att bära på.

Runt sängen har jag ställt upp kompostgaller för att hon inte ska komma upp. Fast så kom jag på att de fungerar ju åt andra hållet också, kommer hon inte upp så kommer hon ju heller inte ner. Så Mingla får ligga hos mig i sängen precis som vanligt, och det känns skönt.

I tisdags kväll kom Emma och sov över. Det var tur för i går hade vi saker i skolan som jag inte kunde missa. Så Emma var kvar hemma med hundarna. Tusen tack!!

Känns bra att det här är gjort. I går verkade hon ha ont och hon är gnällig, men å andra sidan så är det kanske bra om hon har lite ont så hon inte far omkring. Såret ser jättefint ut och idag ska plåstret med smärtstillande bort, sen är det bara Rimadyl som gäller. Första natten var jobbig, men nu i natt har hon sovit riktigt bra. Allt går åt rätt håll...

Hon får komma hem!!

Jag hann bli riktigt nervös innan veterinären ringde igår. De hade haft strul på sjukhuset så operationen hade lagts senare än tänkt, därav det sena samtalet. Operationen hade i alla fall gått bra.

Pratade precis med dem för att se om jag får hämta hem henne idag. Vilket jag får. Hon stödjer redan på benet och de ville gärna bli av med henne. Mingla Houdini Heffadotter Karlsson hade försökt bryta sig ut ur buren, så hon verkade inte så medtagen.... hm... undrar varför jag inte är förvånad...

Mot Sherwood... nej mot Linköping!

Kommentarer
Ulrika med Russin:Ohhh vad roligt att läsa!Kraaaaam

Väntan

Sitter här och väntar på att få höra från veterinären hur allt har gått. Lämnade henne i morse efter en morgonpromenad då hon fick springa lite lös. Bilder finns nedan. Lyckan var stor när hon äntligen fick springa lite lös. Ska bli skönt när det här är över.

Sim har varit ensam idag några timmar medan jag var i skolan. Nu tycker han nog det ska bli rätt mysigt att få ha matte för sig själv. Får väl skämma bort honom med lite mys i soffan ikväll framför TV:n. Gosplutten...

Städning och drive in

I helgen har jag hunnit med både nödvändigt ont och roligare saker. Lägenheten är storstädad och luktar gott. Har möblerat om så att vi har fått in ett kompostgaller extra inför Minglas operation. Hon får inte hoppa upp i möbler och eftersom hon är van vid att sova i min säng så får hennes område på natten vara i kompostgallret så jag inte behöver vara orolig.

Den andra möbleringen blev också bra. Känns kul med lite förändring. Känns skönt att ha fått undan allt som var nerpackat efter sommaren också. Nu är det bara rensing av papper och sånt kvar för att få lite ordning där också...

Idag har vi varit på drive in utställning. Sim fick Hp och gick vidare. Eftersom det var två vuxna flattar med fick Sim gå in i ringen och möta Moska innan han fick passerkort till finalringen. Där åkte vi tyvärr ut.

När vi kom hem kom mamma, Bea och Diezel förbi en sväng på en fika och så tog de med sig saker hem som jag lånat av dem.
Så nu ska det bara slappas.

Loftahammarsutställningen

Ingen hundutställning, men väl värt ett besök ändå. Första gången på ett par år som jag inte är där hela helgen...

Första dagen av Loftahammars Utställningen, och det blev ett kort besök. Hämtade Emma vid pendeln från Linköping och så åkte vi söderut. Våra planer ser mer och mer ut att bli verkliga, så jag håller tummen på tisdag!

Väl i Loftahammar tömde vi Fridhem på de sista sakerna, skönt att allt är hemma nu. Sen tog vi ett varv på utställningen. Sim fick ligga kvar i bilen och Mingla fick följa med ner. Vi hittade lite grisöron, ett halsband åt Mingla, en klocka och en jacka åt matte innan vi åkte hemåt.
I morgon ska det städas... suck...

Inga fina ord

I morse, när jag skulle cykla ner till campus så gjorde jag den trevliga upptäckten att min cykel är borta! Någon idiot har stulit den i natt, trots att den stod 1½ meter från dörren och var låst. Jag blir så "pip" "pip" "pip" förbannad på folk som inte kan hålla ordning på vad som är ditt och mitt.

Hela dagen blev förstörd. Fick slänga ut massor pengar på parkering på grund av att jag inte hann ner i tid om jag inte tog bilen. Tyvärr stjäls ju så mycket cyklar så att den kommer till rätta helskinnad är inte så säkert. Men jag skulle få en polisanmälan hem i brevlådan och det är biljetten in till polisens källare där alla upphittade cyklar förvaras. Om man har tur så kanske man kan hitta den där...

Det är inga fina ord som jag känner för att spotta ur mig just nu. ARG!

Kommentarer
Moa:Jag håller med! Någon har knivskurit min cykel..! Mordförsök säger jag bara! Kidnappning är i och för sig inte bättre!! Har någon begärt lösensumma? Ps. Skickar en krya-på dig-hälsning till Mingla
Catti:*gah* vet precis hur du har det! De har skurit sönder mina däck, stulit min sadel, KLIPPSÖNDER mina bromsar (helt livsfrarligt, upptäckte det när jag var ute o cyklade...) och deras senaste påhitt var att skära sönder mina däck, för att tre dagara senare sno hela hjulet.... *grr* *sporra* *fräsa*
Natalie R:Nä fy, vilka människor det finns!! Gud vad jag är tacksam nu för att vi har ett cykelförråd där de verkar stå helt säkert för folk har ju uppenbarligen problem med att skilja på vad som är andras och deras!

Sista skärgårdskvällen

I dag åker vi tillbaka till Norrköping. Kommer kännas rätt skönt att ha rinnande vatten och lite mer yta att vara på. Fast samtidigt finns det mycket att sakna...

I går kväll var jag och Mingla ute på Hasselö, Sim stack till Emma och låg och gosade i soffan med henne. Vi blev hämtade i Grundemar med taxibåt och så hela långa härliga vägen till södra delen på Hasselö där Restaurang Sjökanten ligger. Där skulle det bli utvärderingsmöte av Rågödagen och det bjöds på en härlig buffé med rökta fiskar, paj, potatissallad, kallskuret och olika röror. Jättegott!

Mingla som inte får så mycket motion nu (vet rek) har en del överskottsenergi, så hon tyckte inte alls att det var kul att ligga i hörnet bakom matte och vänta. Men hon hade ju i alla fall översikt över matbuffén. Jag blev livrädd när en av gubbarna knackade mig på axeln när han var på väg förbi "hon äter av köttet" och det lät ju inte som min Mingla, Sim däremot hade jag inte varit ett dugg förvånad. Men han skojade bara, och det kändes otroligt skönt. Vill ju inte ha en tjuvande hund med mig så där. På båtresan hem satt hon ett tag i mitt knä och såg ut över havet, hon såg verkligen ut att njuta, och sen låg hon bredvid mig och sov. Första gången hon åkte båt, så det kändes skönt. Fick beröm för att hon var så duktig när hon var med. Alltid kul, speciellt då lugn inte är hennes bästa egenskap...

Kommentarer
Karin & Diesel:Hej på ER!Ser ut som det var en superkväll ute i skärgården för er. kan säga att det rycker i Horsötarmen när jag ser bilderna.. underbara!!Hoppas att Mingla kan acceptera passiviteten på ett någorlunda sätt i alla fall..Fortsatt trevlig helg!//Karin & Diesel

Höstsäsongen inställd, men vi kommer tillbaka

Först och främst skulle jag vilja tacka för alla snälla kommentarer och gulliga mail som jag fått. Flatterhaftvalpköparna är så otroligt härliga! De som var med på Flatterhafts årsträff vet att Mingla haltade när det var dags för söndagens utställning. Ett hastigt utlåtande från veterinären gjorde mig minst sagt upprörd.

I fredags var vi på djursjukhuset och kollade upp det hela ordentligt. Mingla kommer troligen att opereras under hösten och sen lite rehab innan vi är tillbaka på tränings och tävlingsplanen igen. Men veterinären var positiv och som tur är så är min hund liten i storleken (storlek x-small ;) ) så nu ser vi fram emot att få det hela avklarat så vi är på gång igen. Höstensäsongen är väl helt inställd, men inget är viktigare än att den lilla guldklimpen blir bra igen.
Och Anneli, tack för att du är den du är! Du är helt underbar, glöm aldrig det!!

Bilder

Nu finns bilder från årsträffen i galleriet. Delade upp dem i två omgångar, en från släktträffen mellan tre systrar och mamma brun i Chokladkullen, och så en med blandade bilder från årsträffen...

Mer från helgen kommer, måste bara hinna med också…

Lördagen den 4 augusti 2007, dagen som blev vår dag

När jag skriver det här sitter jag på min madrass, bak i den lånade Fiat Doblón och ska snart sova. Bilen står parkerad på ängen vid Flathult och det var på samma ställe som denna underbara dag började.

Vi kom på fredagskvällen, umgicks lite och gick sen och lade oss. Klockan sju skulle väckarklockan ha ringt, men av någon anledning uteblev det. Dock vaknade jag två minuter senare, gick en promenad med Mingla och sedan mot frukosten, som följdes av invigning av Flatterhafts årsträff. Trumpet saknades så Karin Friberg, Kennel Gilliams Gold, öppnade med att sjunga nationalsången. Domarna presenterades och även de övningar som skulle pågå under dagen. Trimning för den som ville ha hjälp, debutantrutan där Bittan ?? från Kennel Bez Ami förklarade och gav tips, och så de olika rutorna där grundomgången kampen om utmärkelsen Flatterhaft mästare skulle gå.

För att inte få för långa köer fick de tävlande följa med olika domare och starta på olika ställen. För mig och Mingla blev det på Anna och Jonas dirigeringsruta. Vi valde lätt som en plätt, vilket jag är väldigt glad över. Mingla verkade nog dock tycka det var lite för lätt för hon gjorde sig redo att dra iväg lååångt bort. Men vi löste den. Sen vidare till en markeringsstation. Där fick man välja enkel, dubbel eller trippel som skulle hamna i ungefärlig linje med varandra. Lite vågat måste det ju bli, så en dubbel blev vårt alternativ. Min vackra lilla kloka hund var så duktig! Tog båda två jättesnyggt, och de där avlämningarna – var kom de ifrån??

Nästa ruta blev en ytterligare dirigeringsruta. Här gick vi på öppenalternativet. Inget snyggt rakt skick här heller, men hon löste uppgiften, kom tillbaka med dummyn och åter igen en snygg avlämning. Fjärde rutan var något som jag trodde Mingla skulle bli mer konfunderad över. Närsök… på gosedjur! Det alternativ som gav lite högre poäng tillät inget tjafs, inga byten men gärna snygga avlämningar. Mingla plockade in sex av dem, jag fick henne snyggt att stanna i rutan, men två gosedjur underkändes. Den ena skakade hon och därmed dödade. Den andra bytte hon.

I rutan efter så blev jag nog lite övermodig. Först fotgående och sen markering. Fotgåendet gjorde hon bra, mycket bättre än på LRM förra veckan. Väl framme vid markeringen så valde jag en trippel, hon är duktig på markeringar så jag tyckte det var ett bra tillfälle att prova. De två första tog hon bra, men den tredje löste hon inte själv. För att lyckas fick vi hjälp att visa den så att hon kunde hämta in. Fick beröm för att hon är en duktig markör.
Vid söket var det kö, så vi gjorde enkelmarkeringsstationen innan vi gick och tog lite fika. Här satsade vi på Elit. Mingla gav sig ut i rätt område, hitta inget, kom tillbaka en bit och sen ut. Jag fick hjälpa henne med söksignal (poängavdrag) och då löste hon det. 22 poäng av 30 möjliga (tror det var max)!

Söket fick vi då stå och vänta på. Hunden före plockade in ett par och försvann sedan för ett dopp i vattnet i andra änden av rutan. Grattis tänkte jag, och var nästan säker på att Mingla skulle göra samma sak. Men hon började söka. Plockade in flera dummiesar varav en var så stor och tung att jag blev snopen av tyngden när den hamnade i min hand. Bada hade hon inte gjort. Den stora dummiesen hade legat någon meter från vattnet, men Mingla hade valt bort vattnet och gjorde sitt jobb.

Kände mig jättenöjd med dagens övningar. Dirigeringarna gick ju inte så bra och trippeln var ju lite i svåraste laget men men. Trevligt hade det ju varit och ett bra övningstillfälle.
Det drog ihop sig mot final, men innan finaldeltagarna avslöjas så delas lite VP:n ut. Första utropet var för bästa unghund, Hobbes VP??, något som vanligtvis var väldigt svårt att komma fram till men som denna dag var självklart. Nr 14. Och vem var det? När jag kom på att det var vårt nummer blev jag nästan tjutfärdig. Vår första riktiga årsträff (förra året blev i stort sett bara söndagen och Mingla var 12 veckor) och vi fick med oss ett vandringspris hem. Wilmas HP ges till den bästa hunden utan jaktmerit och det gick till nr 14. Ett VP till!! Kunde inte hjälpa det att ögonen kändes fuktigare än innan. Min lilla älskade bruning, två VP!? Bland alla dessa duktiga hundar…

Innan prisutdelningen var över så hade jag ytterligare ett. Lugn & fin, kennelns VP till bästa förare. Jag vet inte vad jag ska säga, det känns som om vi vunnit hela världen. Storslam!
Tack till alla för alla gratulationer och fina ord om min hund. Och inte minst till domarna som gillade oss.

Och Anneli, jag är så glad och tacksam över att du anförtrott mig denna hund, för mig är det den mest fantastiska hund som finns! Det är med stor stolthet som jag vet att hon har FLATTERHAFT som prefix.

Nu ska jag sova, och i morgon njuta av ytterligare en dag på Flathult, med utställning. Nu har jag ytterligare en anledning att längta tills det är dags att flytta hem till Norrköping. Fågeln och tavlan ska få hedersplatser och jag ska minnas lördagen den 4 augusti 2007 som vår dag.

Kommentarer

Moa:Vad härligt att läsa! Grattis!
S, Thyra & Lhine:Kul när man får belöning för sitt arbete!!! GRATTIS!!!
ulle o mio:Haloj!! O Suuupergrattis till storslam på årsträffen ni va kanonduktigakram ulle o mio

Igår var det inte min dag

Usch. Jobbade hela dagen igår som vanligt. Emma och jag hade bestämt att ta en sväng med hundarna och träna lite och sen gå ut och äta. Men när jag kommer ut till bilen så har den tänkt annorlunda. Den gick inte att starta. Försökte få tag i pappa och fråga om han kunde lista ut vad felet vara, eller i alla fall bekräfta min misstanke. Men han svarade inte så jag ringde morbror som trodde samma sak som jag, batteriet är dött. Vi provade att rulla bilen nerför en backe och knuffa i gång den på så sätt, men det ville sig inte. Så där fick vi sitta och vänta. Till slut kom Alexander Davidsson men det hjälpte inte, mina startkablar är lite halvtrasiga på ett ställe, det borde ha funkat med det gjorde det inte. Som tur var så kom Sofie och då fick vi igång bilen. TACK! Sen fick vi ut och åka för att ladda upp batteriet. Till Bjursundsbron och sen till Hallmare gick sightseeingturen innan vi vågade stänga av bilen. Sen har han fungerat. Hade blivit så sur om det inte fungerat eftersom jag måste ha den på fredag då jag ska med den till Linköping innan jag byter bil för vidare färd.

Men nu på morgonen fungerade den också, så det är bara att hålla tummarna, om inte annat så vet jag ju nu att det är batteriet det är något tokigt med. Så tar jag mig bara till Linköping så är bilen på rätt ställe, hos min pappa som får fixa under helgen. För till Flathult ska jag på något sätt, ingen dum gammal passat ska få hindra sommarens höjdpunkt...

Tiden går fort

Idag är det redan onsdag. Morgondagen efter jobbet så ska det packas och göras klart inför fredagen. Ska försöka få med mig lite saker tillbaka till Norrköping så jag inte får allt på en gång i slutet på sommaren.

Vad tiden går fort. Det är AUGUSTI nu. Känns som om det var nyligen vi kom till Loftahammar, men nu är det bara två veckor kvar tills vi åker hem igen. Känns som om man hela sommaren gått och väntat på att sommaren ska komma. Har ju inte badad så många gånger i sommar direkt. Det är bara hundarna. Och för deras del så har nog vädret varit rätt så skönt.
Fick rapporter igår om att Sim bara har det bra. Har charmat hela familjen. Det är min gosse det. Måste berätta det för pappa, som aldrig varit så förtjust i Sim.

I går kväll tog vi det rätt lugnt. Lade ett sök och skickade Diezel och Mingla varannan gång. Sen somnade vi tidigt. Klockan var nog inte mer än halv nio. Men det var otroligt skönt. Känner mig utvilad nu... Känner direkt av om sömnrytmen rubbas.

Ikväll ska vi försöka få ett ordentligt träningspass. Och på fredag måste jag få tag i en ny visselpipa, Mingla struntar i om jag blåser i Diezels. Hon som egentligen är så säker på visselsignalen. Suck... Men, jag har slutat blåsa i den till henne nu, dumt om hon lär sig att det går att strunta i.

Har fyllt i lördagens blogg nu, från Lilla Retriever Mästerskapet. Bättre sen än aldrig...