Årsträff på Flathult

Onsdag morgon vid nio rullade vi in på Flathult. Foxy blev glad över att få se sina syskon, hon hade i alla fall siktet inställt på hundgården. Hon tyckte dock inte riktigt lika mycket om halvsyster Pippi som var där och styrde och ställde, Foxy hade nog helst gjort det själv. Mingla och Diezel fick en komposthage på baksidan i skuggan. Det är inte lite som ska förberedas inför årsträffen och mellan matande och rastande av hundar och annat som hör till, så fanns det alltid annat att göra. Vi var ett glatt gäng som växte varefter tiden gick. Jag som hade hand om hundarna så Anneli inte behövde tänka på dem fick flera promenader och inte minst Diezel var härlig att se i det sällskapet. Tillsammans med Mingla och sex andra flattar i varierande färger for han runt i skogen och levde livet. Fast först verkade han tycka det var lite lustigt när 7 flattar for förbi honom ner mot skogen i full fart. Det är så otroligt härligt att se en sån flock med hundar fara omkring och njuta av livet.

På fredagen var det dags för funktionärerna att starta sina hundar. Jag startade Mingla och är jättenöjd. Mest nöjd är jag med ena dirigeringsrutan. Den var upplagd i varierande terräng och vattnet längst bort. På en liten landtunga någon meter ut i vattnet låg dummien. Jag kände mig först väldigt kluven på hur jag skulle tänka: göra det lätt och ta nybörjaren och istället satsa på poäng på andra rutor eller satsa på eliten med tanke på vattnet som dragplåster. Friskt vågat, hälften vunnet! Elitdirigeringen fick det bli, och allt bara klaffade. Hon löste den utan knappt någon hjälp. Tyvärr skakade hon på sig innan hon lämnade dummien, men jag är så glad att hon löste själva uppgiften. På den andra dirigeringsrutan fegade vi, men där löste hon nybörjar dirigeringen perfekt!

På lördagen startade jag Foxy, eller hon fick prova några av rutorna. Det mest lustiga tyckte hon var att det var någon annan som kastade dummien, det är hon inte van vid. Och sök förstod hon inte riktigt, men där slutade jag innan tiden var slut så att hon bara fick ta in ett par på två av stationerna, närsöket skippade vi. Har ju inte gjort sök alls, förutom med lite godisar i gräset. Foxy lyckades till slut skrapa ihop 41 poäng.

Vid prisutdelningen fick jag återigen VP:t Lugn och Fin, priset till bästa förare, andra året i rad vilket jag är sååå otroligt glad och stolt över. Något annat som jag blev glad över var att Anno och Emma fick ta med sig ett av våra VP:n från förra året, det till bästa unghund. Jag tror Anno spanade in det när det hängde på väggen och sa till Mingla att nästa gång var det hennes tur ;) Grattis Emma!

Minglas syster Humla fick med sig ett VP hem också, för bästa markör. Grattis Marie!

Finalen blev lite annorlunda än de brukar men mycket spännande och svår. Tre ekipage nere vid vattnet samtidigt som skulle lösa en landdirigering utmed vattnet, en vattendirigering och en dubbelmarkering där bara en dummie skulle in, allt kastades/lades ut samtidigt och det sköts, men varje hund skulle bara ta en av momentet, sen gjordes allt om tills alla gjort alla tre. Alla förare och hundar gjorde stora prestationer men slutligen stod Carola och Kajsa som vinnare. Stort grattis!!

Kvällen spenderades som vanligt med god mat, skrål och sång och trevligt sällskap.

På söndagen så var det utställning. Mingla hade jag inga förhoppningar för, vilket jag gjorde rätt i. Men Foxy visade vart skåpet skulle stå. Hon blev bästa tikvalp i sin klass men slutade som BIM valp, att hon inte nådde ända fram berodde på den lite alltför runda magen. De är verkligen kontraster, Mingla och Foxy. Mingla äter en halv portion och om inte jag är med så äter Foxy en och en halv. Det hela blev nog inte bättre av heller att hon gått i hundgården där det serveras mat mer i fri tillgång vilket inte passar henne.

Jag är så nöjd med helgen, Foxy var vacker som hon ska vara och Mingla duktig som hon ska. Minglas poäng föresten... 175 p hade den lägsta av de som gick till final. Mingla hade 171p! Ulle med Mio och Karin med Keno låg däremellan och flåsade finalekipagen i nacken. Nästa år... Då...