Idag bar det av till Skåne för fasanjakt. Mingla, min underbara lilla Mingla, har skött sig så bra! Det var få apportörer med idag så det fanns att göra. Redan på första drevet var jag glad att jag både hade väst och viltgalge för Mingla fick med sig en hel del in. Under andra drevet skickade jag henne på en död fasan men så kom det en till som skytten sköt och som inte var helt död. Mingla stannade på stoppsignalen och fick gå på den fasanen istället, vilket hon gjorde så bra. Samtidigt höll hon den första fasanen i minnet, vilket jag inte trodde hon skulle göra eftersom hon blivit så uppvarvad under jakt förut.
Efter lunch fick vi en plats där vi hade fyra eller fem skyttar framför oss. Stadig när fåglarna ramlade och gick sedan att anvisa vilken fågel jag ville ha. Bakom oss och på ena sidan hade vi ett stort snår med taggiga buskar. Där hamnade självklart skadeskjutna fåglar, men Mingla for in utan att tveka och med sin lilla spanielsvans viftande för fullt. Det värmer i hjärtat när ens lilla bruna ligger i och sliter och kommer med fåglarna. Hade en hög med 15 fasaner bredvid mig när de blåste av jakten.
Mellan dreven har vi gått med och drivit fåglarna till rätt ställe. Mingla har varit så duktig! Gått fot vid sidan och så har jag kunnat släppa iväg henne något för att leta i rishögarna. När det har fart upp fasaner har hon lugnt stannat när jag bara sagt nej - och det känns som en stor utveckling.
Under sista drevet stod vi ute på ett harvad åker med tre skyttar att ha lite koll på. Mingla fick flera långa markeringar ut på åkern och även några som vi fick lösa med dirigering. Känns jätteskönt att Mingla insett nyttan av att lyssna på matte.
Nu har vi båda två duschat och det är dags för en kopp te och lite taggletande innan vi kommer somna gott!
Mingla sover visst redan i kökssoffan...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar