Härligt!

Vilket intresse man har! Ibland känns det som att man skulle vilja slita sitt hår och ibland är man så lycklig så. I helgen var det ökl-internat på Björkåsen och på söndagkvällen innan hemresan passade vi på att träna våra egna hundar. Miss Fine fick göra sin svåraste fyrkant hittills, terrängen var inte så öppen som den brukar vara. Jag fick backa lite och skicka på spåret, men då blev det full fart. Den stora glädjekicken var hennes stopp på en apportkastarmarkering. Hon fastnade i diket hon skulle över, men stoppet på pipan var klockrent! Och nyss fanns det ingen broms alls...