Att snubbla på mållinjen

Nu förstår jag precis hur idrotttare som laddat inför os och så snubblar på mållinjen känner det. Hela hösten har vi tränat och nött allt som behövs för ökl. Jag kände mig säker på min hund redan innan vi åkte till provet, och om det bara inte var några lustigheter så räknade jag med pris. När jag såg provets upplägg så kände jag mig ännu säkrare. Det var helt underbart att kunna gå in lugn och trygg utan att vara nervös.

Provet började med en kort passivitet medan labben löste vattendirigeringen, sen fick vi en dubbel på vatten. Första var inga problem, andra började hon simma rakt ut men kom snabbt på att den andra låg åt höger. Båda kom in i hand.

Sen bytte vi plats. Vi fick veta vart dirigeringen låg och så var det dags. Vattendirigeringar har vi oftast enklare för än på land, men den här var inte den enklaste. En bit bort i vattenkanten låg den. Många hundar simmade en liten bit ut och sen tog de landvägen. Men inte min Mingla. Henne fick jag däremot trycka ut lite för att hon inte skulle dra sig mot båten. Men hon löste uppgiften och fågeln kom in.

Lite väntan igen medan labben löste landdirigeringen. Den hade inte Mingla några problem med. Den var kort och svårigheten var väl att hunden skulle ta sig upp för en lite kulle, men det var inga problem. Mingla stannade på stoppsignalen och sökte i området och kom tillbaka med fågeln.

Sedan fick labben söka. Efter att den hittat två fick vi en dubbel på land vilket Mingla löste med lite ringing. Söket var inga problem. Hon sökte i området som i stort sett var en liten ravin där viltet låg både nere i grytan och upp på andra sidan. Vi fick en paus medan labben tog markeringarna och sen fick vi söka lite till. Sen var vi klara.

Domaren hade inte ett negativt ord att säga om henne. Det enda som var åt negativa hållet var att hon kunde vara distinktare i sina markeringar, men om det var det ändå så kan jag leva med det.

Sedan blev det lång väntan tills det var dags för spåret. Vi har i veckan som gått tränat massor på spåret och Mingla tycker nu att det är riktigt kul. Om hon går lös mot spåret så drar hon iväg innan man gett kommando. Hon är nogrann och har löst spår i alla möjliga terränger, i skog, på åker, på äng och till och med i sandgrop. Spåret kände jag mig väldigt säker på att det skulle klaras och hunden for iväg in på spåret. Det började jättefint, men efter en liten stund kom ut utfarande (första tanken var att hon kom med kaninen men inte) och betedde sig lustigt. Hon hade blivit skrämd av något inne i skogen och efter det så ville hon inte ut hela vägen. Ett par gånger började hon fint, men hon vek av åt fel håll och undvek att fullfölja det. Domaren var schysst och lät oss prova flera gånger, men det gick inte. Till slut tryckte jag ut henne och gick efter henne för att hon ändå skulle lösa det. Hon visste precis vart hon skulle. När vi kommer ut så står spårläggaren där ute och Mingla börjar skälla på honom men hon tar i alla fall upp kaninen och går in med den.

Vilket antiklimax, först ett prov som gick så superbra och sen spåret inte alls, vilket jag hade känt mig så säker på. Jag var inställd på att vi i alla fall skulle varit klara med spåret efter det här provet, men så blev det inte alls.

Jag är så stolt över Mingla som gjorde ett jättefint prov, trots spåret. Det är väl bara att ta nya tag, även om det känns jättetungt just nu.

Kritiken

Samarbetsvilja: Samarbetar utmärkt med sin förare (5)
Sökarbete: Visar utmärkt söklust och täcker marken bra (5)
Fart: Utmärkt (5)
Uthållighet: Utmärkt (5)
Näsa: Bra (5)
Dirigerbarhet: Väl i hand på både land och vatten (5)
Markeringsförmåga: Bra på både land och vatten (4)
Skottreaktion: Normal (5)
Stadga: Lugn och fast i skott, tyst (5)
Apporteringslust: utmärkt med bra inlevereringar (5)
Apportgrepp: mjukt med bra avlämningar (5)
Simteknik: Ivrigt simsätt (6)
Vattenarbete: Går villigt i och arbetar bra (5)
Spårningsförmåga: Löser inte uppgiften
Hundtolerans: UA (5)

Sammanfattande kritik: En väl genomarbetad hund som genomför provet på ett utmärkt sätt, misslyckas tyvärr med spåret.

Domare: Gunnar Pettersson